Hufvudstadsbesök...
...i dagarna fem.
Imorgon ska jag ut på äventyr. Äventyret börjar med att jag ska åka tåg helt allena upp till Björkarnas stad för att där möta upp min Jenny, ta oss till flygplatsen och sedan flyga ner till Stockholm. Väl framme där så har Jenny gjort upp planer för oss båda: intaga alkoholhaltiga drycker, göra oss fina, dricka sprit, äta, ta en drink, gå på lokal och dricka lite mer. På allvar så är det hennes plan.
Ja, hon har varit med förut när jag intar alkohol, och ja, hon verkade gilla det. Jag har lovat mig själv att inte skaffa mig mitt livs första LOB där nere i Stockholm, det vore ju synnerligen lite pinsamt.
Men kul ska vi ha, och jag ska se till att släppa exakt allt här hemma medans jag är där nere. Jag ska njuta av att vara iväg, jag ska njuta av alla vackra människor jag kommer att hänga med, jag ska njuta av stockholm och jag ska njuta av att veta att jag lever.
Jag är lite halvtöntig emellanåt. Ibland går jag nämligen och lägger mig i ett solarie och steker mig lite. Det gjorde jag ikväll eftersom jag tänkte att det kunde vara trevligt att vara frääääsch när jag kommer till Estokolmo. I vanlig ordning så somnade jag ju och vaknade av pipen. Hatar pipen.
Hur som helst så tog jag på mig kläderna efteråt och gick ut därifrån. Lydig som jag är så tar jag alltid av mig skorna i entrén och bär dom till hytten, precis som skyltarna aggressivt påpekar. Det innebär ju då alltså att det inte bara är att knalla ut därifrån snabbt och smärtfritt.
Nej, jag måste stanna där vid växlingsautomaten, böja mig fram och ta på mig skorna. Inga som helst problem egentligen, om det inte hade varit för den pinsamma tystnaden som uppstår när fyra gentlemän blir abrupt avbrutna i sina affärer.
Givetvis hade jag ju de nya skorna med tröga dragkedjor på mig, så allt tog väl cirkularis förti minuter. I vad som kändes som en evighet stod jag där med röven i vädret medans herrarna med väldigt små bokstäver avslutade uppgörelsen och börjar bege sig ut. Ut genom den dörr jag blockerar med mitt ass såklart. Den ene säger något fyndigt om lämplig höjd och de andra skrockar så där som bara män kan göra när de precis blivit tagna med handen i kakburken och försöker skyla det hela genom att säga något roligt.
Jag får iallafall upp dragkedjorna, rätar upp mig och tar mig ut med de skumma typerna hack i häl. Hade polisen av någon outgrundlig anledning velat göra en razzia där och då så hade jag nog suttit i något litet rum på station nu, den typen av gemytlighet hade vi när vi alla spatserade ut därifrån.
Kontentan av det hela: köpa skor med kardborre.
Ska ta och fortsätta med packandet nu så att jag blir klar. Därefter skicka in mitt specialarbete, duscha, förbereda perkulatorn och lägga mig. Kommer förmodligen inte att kunna sova, det är jag för nervös för. Men ligga ner kan jag. Det är jag väldigt duktig på. Ligga ner och läsa, sjunga falskt till Roky och pilla mig i naveln.
Ja, det är ju det jag ska göra.
Åter nästa vecka.
Imorgon ska jag ut på äventyr. Äventyret börjar med att jag ska åka tåg helt allena upp till Björkarnas stad för att där möta upp min Jenny, ta oss till flygplatsen och sedan flyga ner till Stockholm. Väl framme där så har Jenny gjort upp planer för oss båda: intaga alkoholhaltiga drycker, göra oss fina, dricka sprit, äta, ta en drink, gå på lokal och dricka lite mer. På allvar så är det hennes plan.
Ja, hon har varit med förut när jag intar alkohol, och ja, hon verkade gilla det. Jag har lovat mig själv att inte skaffa mig mitt livs första LOB där nere i Stockholm, det vore ju synnerligen lite pinsamt.
Men kul ska vi ha, och jag ska se till att släppa exakt allt här hemma medans jag är där nere. Jag ska njuta av att vara iväg, jag ska njuta av alla vackra människor jag kommer att hänga med, jag ska njuta av stockholm och jag ska njuta av att veta att jag lever.
Jag är lite halvtöntig emellanåt. Ibland går jag nämligen och lägger mig i ett solarie och steker mig lite. Det gjorde jag ikväll eftersom jag tänkte att det kunde vara trevligt att vara frääääsch när jag kommer till Estokolmo. I vanlig ordning så somnade jag ju och vaknade av pipen. Hatar pipen.
Hur som helst så tog jag på mig kläderna efteråt och gick ut därifrån. Lydig som jag är så tar jag alltid av mig skorna i entrén och bär dom till hytten, precis som skyltarna aggressivt påpekar. Det innebär ju då alltså att det inte bara är att knalla ut därifrån snabbt och smärtfritt.
Nej, jag måste stanna där vid växlingsautomaten, böja mig fram och ta på mig skorna. Inga som helst problem egentligen, om det inte hade varit för den pinsamma tystnaden som uppstår när fyra gentlemän blir abrupt avbrutna i sina affärer.
Givetvis hade jag ju de nya skorna med tröga dragkedjor på mig, så allt tog väl cirkularis förti minuter. I vad som kändes som en evighet stod jag där med röven i vädret medans herrarna med väldigt små bokstäver avslutade uppgörelsen och börjar bege sig ut. Ut genom den dörr jag blockerar med mitt ass såklart. Den ene säger något fyndigt om lämplig höjd och de andra skrockar så där som bara män kan göra när de precis blivit tagna med handen i kakburken och försöker skyla det hela genom att säga något roligt.
Jag får iallafall upp dragkedjorna, rätar upp mig och tar mig ut med de skumma typerna hack i häl. Hade polisen av någon outgrundlig anledning velat göra en razzia där och då så hade jag nog suttit i något litet rum på station nu, den typen av gemytlighet hade vi när vi alla spatserade ut därifrån.
Kontentan av det hela: köpa skor med kardborre.
Ska ta och fortsätta med packandet nu så att jag blir klar. Därefter skicka in mitt specialarbete, duscha, förbereda perkulatorn och lägga mig. Kommer förmodligen inte att kunna sova, det är jag för nervös för. Men ligga ner kan jag. Det är jag väldigt duktig på. Ligga ner och läsa, sjunga falskt till Roky och pilla mig i naveln.
Ja, det är ju det jag ska göra.
Åter nästa vecka.
Nånting sånt skulle jag ha haft, då hade jag nog inte riskerat att bli någons bitch i fängelset.
Kommentarer
Trackback
