Baby Veto!
Nu är det klart. Igår föddes en otroligt vacker prinsessa. Lagomt tjock och lagomt kort. Hon överraskade från start och satte väl ribban ganska högt för sin framtid. Nu ser jag fram emot att få lära känna denna nya underbara varelse.
Nu är det drygt tre veckor kvar av utbildningen. Tre veckor kvar tills jag kan lägga en ny titel i bagaget och byta bana.
Har insett att det inte kommer att bli alldeles enkelt att gå vidare från nuet till framtiden. Det är trots allt sju år jag har bakom mig, och det är en trygghet.
Jag tror ju absolut på att man ska byta jobb emellanåt. Jag vill minnas (med reservation för fel) att forskning har pekat på att man bör byta arbete var fjärde år. Det kan räcka med att man ändrar arbetsuppgifter, bara man inte hamnar i rutin och slentrian. Lite som i livet i stort. Trygghet och säkerhet är bra. Men utan geist och spänning så mår man inte bra. För vissa krävs det väldigt lite för att hålla glöden vid liv, men för andra krävs livsstilsförändringar för att man ska överleva.
Jag är fullständigt övertygad om att det inte är bra att hålla på med samma arbetsuppgifter/jobb/arbetsplats osv i 10-20 år. Tänk att ha lagerarbete som sysselsättning i 18 år. I arton år går du till jobbet, dricker din kopp kaffe, drönar på med samma hyllor, kör samma gaffeltruck och äter din lunch i samma matlåda från IKEA. Varje gång du stämplar in dör en liten bit av din själ, och du blir alltmer grå och blank för var dag som går.
Samma sak i ett kärleksförhållande. Du lever med samma man i tjugo år. Du kramas på samma sätt, samma puss på kinden innan jobbet, samma klagovisa över tandkrämstuben, samma visa i sänghalmen, samma helgplaner med andra liknande par och samma trälande dag ut och dag in. Du dör. Din partner dör. Ert liv dör.
Vi behöver förnyelse, spänning och passion i alla delar av våra liv. Vissa lite mindre, andra väldigt mycket.
Nu menar jag ju inte att vi alla måste byta partner varje gång det är politiskt val, det kan ju faktiskt räcka med en weekend i Krakow eller en liten sexig present.
Det är detta jag har i bakhuvudet och haft under en lång tid. Förnyelse är bra och en nödvändighet för överlevnad. Om jag går till min egna arbetsgivare och allt tjabbel som varit runt 75/100 och hela den svängen, så kan jag se rätt mycket positivt med t.ex poolpassen. Det blir förnyelse och spänning, även om den inte alltid är positiv. Självklart så bör ju en förändring vara av positiv natur för att man ska orka fortsätta, men en negativ förändring kan nog göra att vi kämpar hårdare för en positiv förändring.
Tyvärr har väl jag kanske fel yrke för att kunna genomföra små förändringar. Vi har ingen pool vi ingår i eller så. Så för att få passion krävs större förändring.
Nu är vi alla olika, och jag menar inte att alla på min arbetplats har samma tänk, behov och önskan. Eller att alla människor har samma behov av att byta bil ofta för att inte tröttna.
`Some settle for less, as long as it is comfortable´. Men vissa av oss nöjer oss inte med slentrian och små rum.
Vad som är okej är upp till var och en. Men jag vill inte komma på mig själv med att tänka: good enough. Någonsin.
Jag går inte in på en resturang och nöjer mig med skämt kött, för potatisen är ju helt okej, så varför skulle jag nöja med `tillräckligt okej´ i resten av mitt liv?
Icke, jag förtjänar det bästa. Det gör vi alla. Så enkelt är det bara.
Voj, vet inte var det där kom ifrån. Ordbajsande när det är som bäst. It´s lovely.
Jag gillar Peter Siepen föresten. Vilken karisma och pondus. Ful hatt, men det är väl en smaksak antar jag.
Måste ta och klä mig nu och göra mig redo för dagens arbete. Har enbart två pass denna vecka, och det passar så jäkla bra nu eftersom jag behöver tid med M.
Ha en fin dag nu allesammans!
Nu är det drygt tre veckor kvar av utbildningen. Tre veckor kvar tills jag kan lägga en ny titel i bagaget och byta bana.
Har insett att det inte kommer att bli alldeles enkelt att gå vidare från nuet till framtiden. Det är trots allt sju år jag har bakom mig, och det är en trygghet.
Jag tror ju absolut på att man ska byta jobb emellanåt. Jag vill minnas (med reservation för fel) att forskning har pekat på att man bör byta arbete var fjärde år. Det kan räcka med att man ändrar arbetsuppgifter, bara man inte hamnar i rutin och slentrian. Lite som i livet i stort. Trygghet och säkerhet är bra. Men utan geist och spänning så mår man inte bra. För vissa krävs det väldigt lite för att hålla glöden vid liv, men för andra krävs livsstilsförändringar för att man ska överleva.
Jag är fullständigt övertygad om att det inte är bra att hålla på med samma arbetsuppgifter/jobb/arbetsplats osv i 10-20 år. Tänk att ha lagerarbete som sysselsättning i 18 år. I arton år går du till jobbet, dricker din kopp kaffe, drönar på med samma hyllor, kör samma gaffeltruck och äter din lunch i samma matlåda från IKEA. Varje gång du stämplar in dör en liten bit av din själ, och du blir alltmer grå och blank för var dag som går.
Samma sak i ett kärleksförhållande. Du lever med samma man i tjugo år. Du kramas på samma sätt, samma puss på kinden innan jobbet, samma klagovisa över tandkrämstuben, samma visa i sänghalmen, samma helgplaner med andra liknande par och samma trälande dag ut och dag in. Du dör. Din partner dör. Ert liv dör.
Vi behöver förnyelse, spänning och passion i alla delar av våra liv. Vissa lite mindre, andra väldigt mycket.
Nu menar jag ju inte att vi alla måste byta partner varje gång det är politiskt val, det kan ju faktiskt räcka med en weekend i Krakow eller en liten sexig present.
Det är detta jag har i bakhuvudet och haft under en lång tid. Förnyelse är bra och en nödvändighet för överlevnad. Om jag går till min egna arbetsgivare och allt tjabbel som varit runt 75/100 och hela den svängen, så kan jag se rätt mycket positivt med t.ex poolpassen. Det blir förnyelse och spänning, även om den inte alltid är positiv. Självklart så bör ju en förändring vara av positiv natur för att man ska orka fortsätta, men en negativ förändring kan nog göra att vi kämpar hårdare för en positiv förändring.
Tyvärr har väl jag kanske fel yrke för att kunna genomföra små förändringar. Vi har ingen pool vi ingår i eller så. Så för att få passion krävs större förändring.
Nu är vi alla olika, och jag menar inte att alla på min arbetplats har samma tänk, behov och önskan. Eller att alla människor har samma behov av att byta bil ofta för att inte tröttna.
`Some settle for less, as long as it is comfortable´. Men vissa av oss nöjer oss inte med slentrian och små rum.
Vad som är okej är upp till var och en. Men jag vill inte komma på mig själv med att tänka: good enough. Någonsin.
Jag går inte in på en resturang och nöjer mig med skämt kött, för potatisen är ju helt okej, så varför skulle jag nöja med `tillräckligt okej´ i resten av mitt liv?
Icke, jag förtjänar det bästa. Det gör vi alla. Så enkelt är det bara.
Voj, vet inte var det där kom ifrån. Ordbajsande när det är som bäst. It´s lovely.
Jag gillar Peter Siepen föresten. Vilken karisma och pondus. Ful hatt, men det är väl en smaksak antar jag.
Måste ta och klä mig nu och göra mig redo för dagens arbete. Har enbart två pass denna vecka, och det passar så jäkla bra nu eftersom jag behöver tid med M.
Ha en fin dag nu allesammans!
Kommentarer
Trackback
